Ansedel Carl Oskar Andersson Karlsson

1869-1948

Född 1869-12-12 i Klippan, Björnlunda (D).
Död 1948-09-23.

Carl Oskar Andersson Karlsson Född 1869-12-12 i Klippan, Björnlunda (D). Död 1948-09-23.	F Carl August Andersson. Född 1848-03-16 i Björnmoen, Stora Malm (D) 1 . Död 1911-07-18 i Mölnbo, Vårdinge (AB) 2 .	FF Anders Ersson. Född 1817-04-16 i Remröd, Stora Malm (D). Död.	FFF Erik Andersson. Född 1782-09-13 i Lindmåsen, Stora Malm (D). Död 1848-06-13 i Remrödstorp, Stora Malm (D).
			FFM Stina (Kerstin) Ersdotter. Född 1786-01-13 i Remrödstorp, Stora Malm (D). Död 1850-11-24 i Remrödstorp, Stora Malm (D).
		FM Kajsa Lena Persdotter. Född 1822-08-20 i Björnmoen, Stora Malm (D). Död.	FMF Per Jonsson. Född 1789-11-10 i Remröd, Stora Malm (D). Död 1828-01-13 i Remröd, Stora Malm (D).
			FMM Maja Stina Ericsdotter. Född 1795-01-01 i Korshällsstugan, Stora Malm (D). Död 1844-01-29 i Stora Malm (D).
	M Anna Lovisa Andersdotter. Född 1848-08-24 i Ludgo (D). Död 1908-10-31 i Mölnbo, Vårdinge (AB).	MF Anders Andersson. Född 1820-10-14 i Ripsa (D). Död.	MFF Anders Jansson. Född 1793-12-14 i Ripsa (D). Död.
			MFM Margareta Ersdotter. Född 1795-07-19 i Forssa (D). Död.
		MM Anna Stina Andersdotter. Född 1821-12-09 i Björnlunda (D). Död.	MMF Anders Persson. Född 1792-10-06 i Frustuna. Död.
			MMM Kristina Ersdotter. Född 1796-03-04 i Skenda Norrgård, Björnlunda (D). Död 1845-01-02 i Presttorp, Björnlunda (D).

Levnadsbeskrivning

Vid mönstringen skervs Karl Oskar in med fel efternamn (Karlsson)som senare inte gick att ändra.Han gjorde militrärtjänst i 14 dagar i Malmköping
Född 1869-12-12 i Klippan, Björnlunda (D).
Träarbetare, jordbrukare
Levde i Hagby 105, Vårdinge (AB).
Levde 1916 i Lövnäs, Vårdinge (AB).
Död 1948-09-23.
@N311@
F ICarl Oskar (Andersson) Karlsson, född 12 december 1869 i torpet Klippan, Björnlunda församling. Utdrag ur 1869 års Födelsebok för Björnlunda moderförsamling i Daga härad, Strängnäs stift, Nyköpings län:Nr 49 Dec 12 kön m Carl Oskar äkta m. Andersson, Carl August Måg och hanshustru Andersdotter, Anna Lovisa i Klippan gift sist fyllt 21 (förlossningsbiträdet examinerat ex)Oskar var familjens första barn och fick sedan åtta syskon, varav tre dog som barn. Oskar flyttar till Frustuna 1889 men kommer tillbaka till föräldrahemmet 1890. Oskar flyttar till Stockholm och arbetar bl a i Gamla Enskede?. När han är 21 år (1890) köper han en fiol vid Kornhamnstorg i Stockholm. Efter att han satt sig på den en gång, blev den aldrig bra efter lagning. Ändå spelade han på den upp i hög ålder. När sonsonen Curth börjar spela får han fiolen. Den har troligen rest runt både inom och utom Sveriges gränser då Curth var yrkesmusiker. Numera finns den hos Curths efterlevande fru Berit. Enligt husförhörslängd (hfl) byter Oskar efternamnet Andersson till Karlsson någon gång under åren 1890-95. Brodern Otto heter Karlsson redan före 1885.Oskar köper tomten Nya Mölnbo nr 13, Hagby, 1892. Han är pådrivande att köpet ska komma till stånd, men fadern vill inte skriva på köpehandlingarna på grund av sina spritvanor. Det är Mejerigårdarna som avstyckar och säljer ett stort antal tomter. Oskar och fadern Carl August bygger huset som kommer att inrymma 4 hushåll. Från 1894 bor Oskar i Hagby med sina föräldrar och syskon. När han gifter sig med Jenny bor även hon och kommande barnen där. Oskar mår inte psykiskt bra och får, av en järnvägsarbetare i Hagby, rådet att skaffa sig ett jordbruk. Fadern, Carl August, köper fastigheten av Oskar 21 sept 1907. Köpesumman är 4 000 kr och taxeringsvärdet 4 300 kr. Oskar köper Norrberga i Vagnhärad 1907 och familjen flyttar dit. Där bor de när Carl August dör. Det tar Oskar så hårt att han senare får nervproblem och försvinner från familjen i flera månader. Jenny och Oskar flyttar tillbaka till Hagby 29/9 1911, med barnen Linnea, Lilly, Elsa och Gottfrid och bor där till 1916. De tvingas flytta eftersom Oskars syskon vill få ut sina arv och tvingar fram en försäljning av Hagby 12 okt 1915. Troligen var det inte möjligt för Oskar att lösa ut sina syskon. Brodern Knut får fullmakt att ombesörja försäljningen av Hagby, eftersom Oskar hade nervproblem. Han och familjen fick ju akut behov av bostad. Han köper Löfnäs som är i dåligt skick. Jenny är inte glad att flytta dit, men Oskar lovar att rusta huset. Han bygger också så småningom till en våning samt förstuga.Hagby säljs till urmakare Petrus Wassén från Södertälje för 6 800 kr. Taxeringsvärdet var då 4 500 kr. Wassén flyttar in 29/10 1915 med sin dotter Matilda Elisabet och son Petrus Anton. Enligt församlingsbok 1900 bor i Hagby Karl Oscar (Andersson) Karlsson , född 69 i Björnlunda, Timmerarbetareh. Jenny Mathilda Eriksson, född 78 i församlingend. Elna Mathilda, född 99 i församlingenKarl August Andersson, född 48 i St Malm, arbetareh. Anna Lovisa Andersdotter, född 48 i LudgoHelga Elisabeth, född 89 i församlingenKnut Algot, född 92 i församlingenEnligt utflyttningslängd i Vårdinge flyttar Oskar 1 juni 1897 till Maria församling i Stockholm. Men han finns inte som inflyttad dit. Antingen flyttade han inte, bosatte sig i någon annan församling eller så är uppgiften fel. Uppgift från sonen Erik.Oskar var värnpliktig under 14 dagar i Malmköping. Före och under första världskriget var matbristen stor. Svenskamerikaner skänkte förnödenheter till Sverige, men dessa lastades om till tyska fartyg på order av drottning Viktoria. Oskar deltog i dessa omlastningar vid Landsort troligen 1914.Vid Lövnäs föds ytterligare fyra barn. Oskar arbetar som timmerman/snickare, ofta på andra orter bl a i Nykvarn och Tureberg, förutom att han ska sköta jordbruket. På lördagarna pågick arbetet på annan ort till kl 13.00. Då kunde han resa hem. En gång hade han endast halva mustaschen kvar. Han hade stekt fläsk och råkat få eld i mustaschen. En stor börda måste fallit på Jenny och barnen som bor ensamma i veckorna. Deras djur är ett par kor, någon kalv, gris, får och getter, ankor och höns. Jenny syr också till familjen, bland annat mollskinnsbyxor och skjortor till Oskar.Någon direkt fritid existerar knappast för Jenny och Oskar. Kontakter med släkten och bekanta förekommer naturligtvis. Men förutsättningarna är helt olika mot senare generationers. Oskar bygger om huset och de får en övervåning med ett inrett rum och öppen vind. På nedre botten är det ett rum och kök samt farstu. Eldstäderna är vedspis i köket och kakelugn i rummet och en kamin i övervåningens rum. Från början finns inget vatten inne. Det installeras först 19 bl a av Hugo.Förutom boningshuset finns en rymlig bod i två våningar. På nedre botten har Oskar sina snickarverktyg och Jenny en hemgjord mangel, med stenar som tyngd. Övervåningen används som sädesmagasin. Under boden ryms en präktig källare. Ladugården ligger ca 50 meter ifrån boningshuset ned mot Stensjön. Förutom plats för djuren ryms även redskap och plats för hö. Nära sjön finns en tvättstuga och bod. Boden rymmer svinstia, vedbod och plats för redskap. Mellan boningshuset och ladugården finns en grävd, stensatt källa, där mjölkflaskan förvarades när det var varmt. Utedasset ligger bakom en kulle och dit får man gå ca 25 m.I början av 1950-talet river barnen tvättstugan och ladugården då båda är i dåligt skick och ingen tänker på ev. framtida behov av en gemensam byggnad. Användbart virke sparas för kommande behov. Källan fylls igen av säkerhetsskäl.Oskar avlider på Nyköpings lasarett 23/9 1948. Jenny flyttar runt hos barnen, då hon inte klarar sig ensam i skogen. Någon kommunal hemtjänst var inte uppfunnen. När även Jenny är borta 1951 finns en önskan att behålla Lövnäs i släkten. Men ekonomin är liten i flera familjer och alla har inte intresse eller möjlighet att behålla fastigheten. Det slutar ändå med att sju av syskonen kan överta Lövnäs. 1953 börjar därför nya små hus växa upp runt i backarna. Lämpliga byggplatser har setts ut och fördelas med lottning. Men felaktig uppgift om gränsdragning och andra orsaker gör att alla inte är nöjda. Slutet blir att endast sex syskon blir gemensamma ägare. Familjerna samsas i föräldrahemmet, som nu får heta Gammelstugan, medan byggena utförs. Gunnar är först med en liten stuga. Sedan fylls det på av övriga och de flesta får eget tak över huvudet 1953 - 1954. Gottrfrid är den som blir sist med egen boning ca 1957. Några år därefter rustas Gammelstugan måttligt och hyrs ut som sommarbostad, först till ett medelålders par, Zetterberg, och sedan till Rolf Olsson, som är ensamstående.Med åren inser syskonen att marken behöver delas och ansöker om det hos lantmäteriverket. Processen drar dock ut på tiden p g a kommunsammanslagningar. Men 1974 godkänns en delning till 7 tomter och gemensamt grönområde.Alla enas om att sälja Gammelstugan och 1976 står det klart att ett av Jennys och Oskars barnbarn med familj blir ägare.Gift söndag den 24 september 1899 med M IJenny Mathilda Eriksson, född torsdag 4 april 1878 i Hagen backet, Vårdinge församling, Stockholms län.