Sara Mickelsdotter. Född 1697 i Vittsjön, Bollnäs (X) (AI:2 sid 174). Död 1776 i Vittsjön, Bollnäs (X) (AI:2 sid 174, dödbok saknas).
Fråntaget av äganderätten till Vittsjöskogen 1742
En historisk orättvisa
Ursprungligen hade Stor Matts och hans familj fått äganderätt genom ett kungligt brev till sin skog. Genom en kunglig resolution 5 december 1735 fråntogs skattefinnarna sin äganderätt till dessa skogar
Året var 1742 och Sara och hennes familj stod inför en av livets mest förödande händelser. Mot sin vilja tvingades de lämna ifrån sig äganderätten till Vittsjöskogen, ett beslut som grundades på ett kungligt påbud. Skogen, som varit en livsnerv för familjen och en viktig del av deras identitet, delades upp mellan två större enheter: Svartnäs bruk och Ockelboverken.
Vad låg bakom beslutet?
Det är viktigt att sätta händelsen i ett historiskt sammanhang. Under 1700-talet pågick en intensiv industrialisering i Sverige. Stora företag och bruk behövde tillgång till naturresurser som skog för att driva sin verksamhet. Beslut som att frånta enskilda personer eller mindre samhällen deras äganderätt till mark och skog var inte ovanliga under denna period.
Konsekvenser för Sara och hennes familj
Förlusten av skogen innebar en stor förändring för Sara och hennes familj. Skogen hade antagligen varit en källa till både ekonomiskt försörjning och livsmedel. Att förlora den innebar att förlora en stor del av sin självförsörjning och sin identitet.
Vilka var Svartnäs bruk och Ockelboverken?
- Svartnäs bruk: Ett järnbruk som troligtvis behövde skogen som bränsle för sina masugnar och hammare.
- Ockelboverken: Även detta var sannolikt ett järnbruk eller en annan industriell anläggning som var beroende av skogsråvara.
Vad hände med Vittsjöskogen?
Skogen blev en del av de större företagens verksamheter och användes för att driva deras produktion. Detta ledde sannolikt till en mer intensiv skogsavverkning och förändringar i skogens utseende och sammansättning.
Vad kan vi lära oss av detta?
- Konflikten mellan individ och samhälle: Historien om Sara och hennes familj illustrerar konflikten mellan enskilda individers rättigheter och samhällets behov.
- Industrialiseringens konsekvenser: Industrialiseringen ledde till stora förändringar i samhället och påverkade många människor.
- Vikten av att bevara historien: Det är viktigt att minnas och dokumentera sådana händelser för att förstå vår historia och för att undvika att upprepa misstagen från förr.
Olof Sylvesson. Nybyggare i Hvittsjö finntorp. Död omkring 1668 i Vittsjön, Bollnäs (X) (Olof finns med i mantalslängden 1668 men ej senare). Dödsorsak: ej känd.
Enligt boken ”Vittsjön – Bollnäs största finnskogsby” (författare Rune Ryngebo) var Olof Sylvesson en husfinne i Fansen som först bosatte sig i Vittsjön. Fansen var det första finnhemman i Bollnäs socken som skattelades, det var 1607. Olof bodde i Vittsjön åren 1632 till fram till någon gång på 1640-talet. Torpet låg sedan öde en tid tills en annan finne, Erik Jonsson slog sig ner där. Finnarna i Fansen var emellertid inte glada över att en annan finne hade tagit över deras torp. De skickade Olof Sylvessons svärson, den urstarke Stor Matts Hindriksson till Vittsjön för att driva bort inkräktaren Erik. Vid en syneförrättning 1668 fick Stor Matts Vittsjön inskrivet som ett fjärdedelshemman och skattelagt som ett fyraåresland.
Stor Matts Hindriksson. Bonde i Hvittsjö. Död omkring 1682 i Vittsjön, Bollnäs (X) (han finns med i mantalslängden 1681 men ej i 1683). Dödsorsak: ej känd.
Stor Matts förekommer i domböcker på 1670- talet. Han var anklaga för att hysa lösfinnar med familjer på sin gård i Hvittsjön. För detta fick han böta 40 mark. Stor Matts erkände endast att han hyst lösfinnen Philiphus Göransson med familj på sina ägor. Alftabonden Daniel Olsson från Västanå stämde Stor Matts 1670 för att Matts hade ett sto, som Daniels häst inte kunde hålla sig borta från. Längre fram på 1670-talet stämde Daniel igen Stor Matts för att denne Daniel ovetande lånat ut hans häst till prästen. För den olovliga utlåningen av hästen fick Stor Matts till straff åtta dagar i kistan. Detta innebar att Stor Matts åtta kyrkhelger i rad fick stå vid skampålen intill ingången till Bollnäs kyrka. På 1670-talet bodde över tjugotalet finnar hos Stor Matts i Vittsjön. Därför är det inte så konstigt att det praktiskt taget bara bodde finnfamiljer i Finnsjön ända in på 1800-talet.
En fascinerande titt på Finnskogen och dess historia
Fansen som första finnhemman i Bollnäs socken
Att Fansen var det första finnhemman som skattelades i Bollnäs socken år 1607 är en intressant historisk detalj. Det ger oss en tydlig startpunkt för att börja nysta i finländarnas invandring och bosättning i Sverige.
Olof i Vittsjön – en individ i ett större sammanhang
Olof, som bodde i Vittsjön mellan 1632 och 1640-talet, är ett exempel på en av de finnar som valde att bosätta sig i Sverige under denna period. Hans liv och erfarenheter speglar de utmaningar och möjligheter som finnarna mötte när de slog sig ner i ett nytt land.
Varför bosatte sig finnar i Sverige?
Det finns flera anledningar till att finnar sökte sig till Sverige under 1600-talet:
- Ekonomiska möjligheter: Sverige erbjöd nya möjligheter till jordbruk och bosättning, särskilt i de mer avlägsna och mindre befolkade områdena.
- Religiösa skäl: En del finnar kan ha flyttat till Sverige på grund av religiösa förföljelser i Finland.
- Politiska orsaker: Politiska förändringar och konflikter i Finland kan ha drivit människor att söka sig till nya hem.
Livet i ett finnhemman
Livet i ett finnhemman som Fansen var tufft. Finnarna var oftast självförsörjande och klarade mycket av det arbete som krävdes för att bygga upp ett nytt hem och liv i en ny miljö. De bedrev svedjebruk, jakt och fiske för att försörja sig.
Vittsjöskogen och dess betydelse
Skogen var en livsviktig resurs för finnarna. Den gav virke till husbyggnation, bränsle till elden och material till redskap. Skogen var också en källa till föda genom jakt och bärplockning.
Hur förändrades livet för finnarna i Sverige?
Med tiden integrerades finnarna alltmer i det svenska samhället. Deras språk och kultur påverkade det svenska samhället, samtidigt som de själva anpassade sig till nya förhållanden.
Vad kan vi lära oss av historien om Fansen och Olof?
- Invandringens betydelse: Finländarnas invandring till Sverige var en viktig del av landets historia och formade många regioner.
- Livet i en ny miljö: Genom att studera livet för finnar som Olof kan vi få en inblick i hur det var att anpassa sig till ett nytt land och en ny kultur.
- Betydelsen av naturresurser: Skogen spelade en avgörande roll för finländarnas överlevnad och välmående.